Nu när alla vanliga affärer verkar försvinna så satsar Centrumägaren på mat. Inte bara mat som kockar lagar utan mat man kan köpa. Vi har fått två nya affärer i Skärholmen nämligen Netto och Skärholmsgrossen förutom de tre som redan finns. Jag har besökt dem alla och vill här sammanfatta mina intryck med all respekt för om andra tycker annorlunda.
Den butik där jag handlar de flesta av mina basvaror är Lidl, som nyligen flyttat till nya luftiga lokaler. De har de lägsta priserna i området på likartade varor, så varför betala mer än jag måste? Dessutom har de den största sorteringen av ekologisk mat, vilket jag försöker hålla mig till av olika anledningar. De har de varorna utspridda i de vanliga avdelningarna. Så kan man till exempel hitta ekologisk kaviar bredvid Kalles kaviar och fisk med MVC-stämpel bredvid fiskpinnarna. Även om Lidl har ett ganska begränsat sortiment har de ofta erbjudanden som gör utbudet omväxlande. Eftersom det är en tysk ägare är de duktiga på korv och har ibland fina delikatesser från alla länder där de är verksamma. Varje augusti säljer de även färska kräftor från en leverantör i Småland.
Vissa saker köper jag hos Munir. De har ett mycket brett urval av kött. Mycket lammkött, men ofta oxsvans och andra köttbitar jag inte sett sen barndomen som tunga och njure. Sist köpte jag märgben av kalv, som jag kokade en utmärkt buljong på. De har en slaktare som styckar på plats samt säljer Fetaost och oliver av olika kvalitéer. Har dessutom en del spännande kryddor och nötter.
Vivo är mitt nödhjälpsställe. Det ligger nära tunnelbanan och när jag längtar hem efter en utflykt till City så slinker jag in där för att handla grillad kyckling. Även om priserna ofta är i högsta laget kan jag ibland göra fynd hos dem som överraskar, som en liten ask blåbär för tio kronor, som jag inte kan motstå. Den kostar på andra ställen 20-30 kronor. De har väl gjort ett fynd på Årsta partihallar. Affären har också förstånd att skära upp vitkålen så man kan köpa en bit även till ett mindre hushåll. Det finns gott om varor, även grönsaker, från andra kulturer, vilket är kul att pröva på men kanske livsnödvändigt för alla Skärholmsbor från fjärran länder, som längtar hem. De har en rejäl slaktarhörna där killarna jobbar med sina knivar. Men också hyllutbudet av kött är brett. Där finns bland annat komage, ben för vovven, grislever och fläskben.
Ibland tar jag mig till ICA trots deras jämförelsevis höga priser. Men deras delikatessdisk drar. Det är enda stället där man kan köpa färsk makrill, fina ostar och skivor av skinka som är billigare och bättre än de paketerade. (Fast vid ett besök häromdagen såg jag att skinkorna vara borta). Dessutom har de fyndpriser på toalettpapper! De har ett stort urval av oljor där jag kan hitta sesamolja och äppelcidervinäger av suverän kvalitet. Men deras köttavdelning är under all kritik och de gömmer sina dyrgripar bakom bruntonade dörrar.
Mittemot ICA ligger Netto, som etablerat sig i Skärholmen i år. Netto var förr en billighetsbutik typ Lidl. Fast det bar sig inte och nu är priserna lika höga som på ICA. Jag var inne där en gång när de nyss hade öppnat. Alla stod och suckade i kassakön över de höga priserna. De försöker profilera sig som ekologiska och har en hylla med sånt. Men det var ynkligt jämfört med Lidls breda sortiment. Häromdan gjorde jag lite spaning inför det här blogginlägget. Det var alldeles tomt på besökare. Felet de gör är att inte tillföra något nytt och då är de rätt chanslösa att få Skärholmens kunniga kunder att öppna plånboken.
Så har vi Skärholmsgrossen. När jag var på besök sist hade de en slaktare som stod redo bakom en disk med fint kött så vitt jag kunde bedöma. Men annars såg jag bara det vanliga utbudet som finns i alla andra affärer till samma priser. Inget som tillförde något nytt i utbudet vi har. Förstår inte hur de ska klara sig. Det var nästan tomt i affären så jag fick tillfälle att fråga kassörskan om de var samma bolag som Kistagrossen, där man också säljer en del köksredskap och dylikt. Men det är var ett separat bolag och hade bara namnet gemensamt med affären i Kista.
Fast jag glömmer torghandeln. Det är ju inte direkt en livsmedelsaffär men ändå. Där har Michelinbesmyckade Mathias Dahlgren poserat bland grönsakerna. Det finns alltid mycket att välja på till låga priser men så sträcker sig kön också så lång att jag inte alltid orkar stå där. Men vilket utbud. På sommaren köper jag alltid ”Bär lämpliga för saft- och bärkokning” samt står i den vindlande kön för att få lite svalka under markiserna.
Nja. Vad skulle behövas i Skärholmen. Klart man skulle drömma om en affär med fina ostar och biffar som de på Östermalmshallen (den gamla). Men det är nog inga här ute som har råd att köpa såna exklusiviteter. Kan inte heller komma på något annat som saknas. Så vi får vara nöjda med det som finns och springa mellan affärerna för att hitta rätt ingredienser till rätten som ska serveras framåt kvällen..
Krönikor från Skärholmen 