Det är fruktansvärt att läsa, se och höra om branden i London, som drabbat ett social housing i deras rikaste stadsdel. Ännu värre är det att byggnaden saknade reservutgångar och hade isolerats med billigt brandfarligt material vid en renovering. Dessa hus var inget att satsa pengar och omsorg på då icke-solventa människor bodde där, som inte kunde delta i bostadskarusellen i staden fast deras arbetskraft förstås behövdes.
Liknande läge är det väl här i Stockholm. I alla fall hos oss här i Skärholmen uppe på Höjden i de ”allmännyttiga” husen, som vansköts på många sätt. Görs några kontroller så man vet om våra hus är brandsäkra?
Husen är byggda på 60-talet – sex våningar utan reservutgångar. Finns bara en trappa ner till porten. Elsystemet är uråldrigt och i dåligt skick. Inga sprinklar så vitt jag kunnat upptäcka. I mitt hus är vägen upp till taket låst. Vad jag förstår så måste vi som bor högst upp stanna kvar i lägenheterna och vänta på hjälp om det börjar brinna medan de längre ner i husen kanske kan ta sig ut via trappan om de upptäcker elden i tid. En eldsvåda kan lätt utveckla sig till en katastrof.
Liknande hus finns på många ställen i de ”utanförskapsområden” man gnäller över. Vi som bor där har i alla år betalat hyror, som bidrar till stora vinster utan att något kommit oss boende till del. Några pengar har aldrig avsatts till underhåll. I stället väntar de som har makten med att renovera så länge som möjligt för att sen kunna göra stora kostsamma renoveringar. Hyrorna blir därefter astronomiska och tvingar bort många av de boende.
Hur ser media och bostadsbolagen på det här? Förmodligen tigs såna här frågor ihjäl eller avfärdas med några krystade meningar medan man fortsätter påpeka över hur dåligt folk som bor här och att något måste göras. Men inget händer.
Krönikor från Skärholmen 