Visste ni det? Att råttor är rädda för att gå på ytor, där ingen plats finns att gömma sig och där det verkar svårtrampat. Det lärde jag mig när familjen invaderades av möss i sommarstugan. Anticimex säger att samma sak gäller för råttor. De är väl avlägset släkt på något sätt.
Tänk så mänskliga de är ändå. För själv har jag väl känt mig sårbar ibland när jag tvingats ut på stora ensliga golv speciellt i maktens lokaler. För att inte tala om när man började realskolan och stod i den enorma hall som fanns i Karlskrona läroverk och darrade inför allt nytt. Men konstigt nog känner jag inte alls någon torgskräck på såna platser som är fyllda med liv, samtal och rörelse. Ett bra exempel är Skärholmens torg. Fast man får akta sig för att trilla ner i bassängerna. Det gjorde jag en gång när den var tömd på vatten och jag inte tänkte mig för. Men det gick bra för det kom många hjälpande händer rusande och inget ben var brutet.
Nu ska jag inte fördjupa mig mer i torgskräckens anatomi utan komma fram till mitt verkliga ämne för det här blogginlägget. Nämligen att den nya förvaltare i Stockholmshem har strött grovt grus kring alla fasader på Höjden för att hindra råttorna att ta sig in i husen när vintern knäpper till ordentligt. När våren kommer kanske buskarna närmast fasaderna också måste bort för att riktigt skrämma de små liven. Men den dagen den sorgen. Ni som inte har grus kring husen dvs bor i bostadsrätterna kanske kan be era styrelser ta efter det här goda exemplet.
Krönikor från Skärholmen 