Den sista familjen

Publicerat: 17 december, 2015 i Skärholmen
Etiketter:

Nu har min bok ”Den sista familjen” kommit från tryckeriet och så här blev den:

 

Omslaget är gjort av Clas Celsing från Hammarbyhöjden.

Omslaget är gjort av Clas Celsing från Hammarbyhöjden.

 

Som alla prosaböcker har texten sina rötter i både verkligheten och fantasin. Baksidestexten ger en hint om innehållet:

 

”I ett fruset Stockholm bor en familj utspridd i staden och periodvis i andra länder. Trösten är sällsynt och närheten mellan människor saknas i en omgivning där bara individens universum räknas. När ensamheten blir för  tung famlar familjemedlemmarna efter stöd hos sina närmaste.

     I boken skildras en åldrig mamma, som bor i mångkulturella Skärholmen, där hon möter det nya Sverige från sitt ursvenska perspektiv. Hon ser tillbaka på sitt liv och försöker lösa sina problem medan det ännu finns tid kvar. I närheten av henne finns de vuxna barnen, som hon har komplicerade relationer till.

      Sonen Caesar är utrikeskorrespondent i världens krigszoner och slits mellan sin vilja att finnas på fältet och en önskan att bo stadigt i Sverige med  ett tryggare liv. Under berättelsen, som varar ungefär ett halvår, genomgår han en skilsmässa där allt ställs på sin spets.

     Caesars bror Niklas har skapat en mindre förmögenhet genom daytrading på börsens uppgångar och nedgångar under 90- och 00-talet. Är dessutom en flitig raggare på Stockholms innekrogar, men kommer att möta sitt öde under en vistelse i Thailand.

     Lillasyster Anna  arbetar som sjuksköterska inom den öppna psykiatrin. Hon vantrivs med att befinna sig i ett system, som mer präglas av kamper inom personalgruppen än behandling av patienterna. Till slut säger hon upp sig och börjar arbeta som spärrvakt i tunnelbanan parallellt med försök att etablera sig  i modebranschen, där hon har en del ingångar.

      En av de sammanhållande berättelserna handlar om mammans hemlighet att sonen Niklas har en annan pappa än sina syskon och hennes vånda inför att berätta det, vilket får återverkningar hos andra familjemedlemmar på omedvetna nivåer.”

Känns skönt att vara klar med projektet, som varat en hel del år. Nu är det dags för nya jobb!

Kommentarer inaktiverade.